Arbete


Jag har inte varit så aktiv i sociala medier detta val, men grundfrågan ligger alltid och gror. Hur kan jag, hur kan vi bidra till en bättre värld. Och jag ramlar alltid ner till samma slutsats att detta med ömsesidig respekt och ödmjukhet är både ett mål och ett medel. Det som jag kanske inte varit fullt lika tydlig med är min övertygelse om att utrota fattigdomen, för som till exempel Björklund säger: Det är inte det att vissa är rika som är ett problem, utan att vissa är fattiga. Naturligtvis innebär rikedom makt, och naturligtvis ska inte den makten få utövas hur som helst. Men för att utrota fattigdom och mota ondskan i världen så behöver vi att de goda krafterna får växa och bidra i den kampen.

Här nedan följer mina kommentarer kopplade till DNs sammanställning i olika valfrågor

Skolan

Här försöker man bortförklara Sveriges dåliga resultat i Pisa med att eleverna kanske var omotiverade när de skrev provet. Ja, men då är väl det verkligen ett problem i sig! En av grundproblemen är enligt mig att vi inte har någon bildningskultur. Signalen från media och därför troligen från många föräldrar är att skolan inte är så viktig. Vilket är ett stort svek. Visst, under 1900-talet så kunde du klara dig ganska bra ändå. Antingen hittade du ett jobb trots att du var lågutbildad, eller så kunde du leva på ett generöst bidragssystem. Men vem som tittar sig om i världen tror att den situationen kommer att gälla även för dagens generation skolelever? Jag tror dessutom mer på att sats på kompetenta lärare som kan och får hålla ordning i klassrummen, än att vi ska ha in fler barnpassare i skolan. Vad jag förstått så har vi redan världens mest lärartäta skola. Gäller bara att locka tillbaks de rektorer och lärare som vill och kan hålla ordning och lära ut. Dessutom är jag för ett förstatligande.

Äldreomsorgen

För mig är det självklart att vi måste ha valfrihet i äldreomsorgen, av den enkla anledningen att om det är ett missförhållande på ett äldreboende som har monopol så kommer varken den äldre eller dess anhöriga att våga klaga, eftersom det i sin tur riskerar att den äldre som tvingas bo kvar där far än mer illa. Däremot ska kommunen så klart skriva vettiga avtal där kvalite’n tydligt anges och följs upp. Dessutom är det en skam att vi inte redan idag har lagstiftat om att det ska vara meddelande frihet hos de anställda, precis som inom offentlig vård.

Sjukvården

Liknande resonemang som för äldreomsorgen. Det är kommun/landsting som håller i våra skattepengar och de bör rimligtvis kunna skriva avtal som sätter ribban för önskad kvalitet. Den ska så klart även följas upp för att säkerställa att den blev verklighet. Nu när vi haft privata vårdgivare relativt länge så borde vi ha hunnit lära oss hur dessa avtal ska skrivas. Och igen: Meddelandefrihet ska vara lagstiftat och till dess det blir det så bör alla skriva in det i sina avtal. När det gäller landstingen så skulle jag vilja veta mer om konsekvenserna av att förstatliga. Spontant är jag för ett förstatligande.

Jobb & Ekonomi

Det är otroligt frustrerande att det dels ska finnas så mycket som behöver göras i Sverige och världen, dels att det ska finnas så många som av olika anledningar får sitta och titta på. Utbildning är så klart en nyckelfråga för att hoppa över det glapp som idag finns på arbetsmarknaden, det att det i stort sett inte finns arbeten alls till de som saknar gymnasieutbildning. Samtidigt får jag ibland uppfattningen att det gått inflation i behovet av utbildning. Där man använt utbildning som ett argument från facklig sida för att på så sätt pressa upp lönerna. Det vill säga förespråka en lönebildning som bygger på antal utbildningsår, istället för vilket värde man tillför.

Något jag inte lyckas förstå. Det sägs att vi strax kommer att ha arbetsbrist. Framförallt inom vården. Men görs det något för att förbereda de arbetslösa till detta? Vill de ens gå in i vården? Varför utbildas de inte redan nu och hinner gå vid sidan om ett tag? Finns det överhuvudtaget någon plan?

Men det är utanförskapet som oroar mig mest dels för att jag anser det ovärdigt ett land som Sverige att låta/tvinga individer att leva i utanförskap, dels för att det är en risk för något av det jag värnar mest: Tilliten mellan individer och mellan individer-myndigheter. Vi är inne på ett mycket farligt sluttande plan.

Hur ska vi då få fart på ekonomin och få in dessa individer i samhället? Dels göra småföretagande betydligt enklare och mindre riskfyllt att anställa, dels vara ytterst tydlig när det gäller vilka regler som gäller i samhället.

Avslutningsvis: Förutom att utrota utanförskapsområdena så bör vi utrota den relativa barnfattigdomen. Barn i Sverige ska kunna gå till skolan utan att vara extremt mycket fattigare än sina ”näst fattigaste” klasskamrater.

Brott & Straff

Först och främst bör polisens status höjas. De blir allt för ofta spottade på i media, vilket så klart sätter ribban för vad som sedan är tillåtet att utsätta poliser för ute i fält. Om vi vill att de ska skydda det samhälle vi vill ha, då måste vi också stötta dem när så behövs. Vi kan till exempel inte ha det som i vissa områden, att polisen inte får gå ur bilarna för att det är för riskfyllt. Vilka signaler sänder det? Dels till de som stör, dels till de som är utsatta.

De som är påväg in i kriminalitet ska stoppas tidigt och tydligt och på ett sätt som faktiskt är realistiskt, dvs på ett sätt som ger en realistisk chans att bryta banan. För de som ändå hamnar i den kriminella banan ska det också vara glasklart vad som gäller, med små realistiska steg att bryta Brottsskalan ska så klart avspegla allmänhetens avsky för brottet ifråga.

Integration & Migration

Jag tillhör de som är för integration. Jag förstår inte alls hur de som hyllar mångkultur tänker. Det finns saker i Sverige jag värnar. Samtidigt finns det så klart även negativa aspekter där vi istället ska ta till oss nya kulturer. Men jag saknar debatten om vad vi bör värna och vad vi bör motarbeta. Jag anser till exempel att vi ska värna att inte döma andra utifrån sådant de inte kan påverka så som kön, etnicitet eller sexuelläggning. Däremot måste vi stå upp mot hederskulturen. Vår syn på djur och natur är också något värt att värna.

Ett sätt att se på invandring är: Vilka och hur många vill vi ta emot för att det på relativt kort sikt är ett win-win för både oss och den som kommer hit. Utöver det kan vi fråga oss: Av alla behövande i världen hur hjälper vi dem bäst dels för deras egen skull, dels för att öka stabiliteten i världen. Jag tänker på alla på flykt, alla slavar, de barnprostituerade, barnsoldaterna osv.Det är deras öden som verkligen håller mig vaken om nätterna.

Jag blir lika trött på de som naivt tror att alla är goda bara för att de är invandrare, som jag är trött på de som tror tvärt om. 

Miljö

Jag är stolt över att Sverige är bra på miljö. Visst kan vi bli bättre, men framförallt bör vi exportera vår syn på miljö, eftersom det är ett globalt problem.

Ett sätt att sätta press är att vi anger samma högra krav på det vi importerar som vi gör på det som produceras inom Sverige. Skulle knappast ha någon verkan om bara Sverige gick den linjen, men om vi fick med oss EU så skulle det ha en rejäl påverkan på produktionen i andra länder. Tänk bara på alla de som jobbar i giftiga miljöer i fabriker, gruvor och på åkern, för att vi ska kunna handla lite billigare. Överhuvudtaget anser jag att vi ska få dessa länder att ställa om genom handelsavtal.

Och så är jag för Förbifart Stockholm, och att Slussen byggs om.

Jag kan förstå att tanken på att inga skattepengar ska hamna i skatteparadis är tilltalande. Men måste vi för den saken skull förbjuda alla vinster i välfärden? Här är några olika aspekter att ta i beaktande:

Redan utan privat vård, skola och omsorg så slutar en betydande del av våra skatte pengar i privata vinster, tex privata byggföretag, bostadsbolag, läkemedelsföretag, och städbolag som anlitas av stat, kommun eller landsting.

Bör vi inte framförallt fokusera på själva avtalen? Det vill säga hur vi beställer utbildning, vård och omsorg på ett sätt som gör att vi får det vi vill ha, och att det dessutom går att verifiera inom rimlig tid. Här borde vi dessutom säkerställa att vi alltid har ett krav på meddelandefrihet som ett upphandlingskriterie. Höga vinster bör dessutom leda till närmare granskning dels för att säkerställa att inga avtalsbrott skett, dels för att lära. Finns säkert fler kriterier som går att lägga till.

Många anser att det är svårare att följa upp kvalitén på tjänster än på produkter, dvs att det skulle vara svårare att beställa rätt kvalitet och att följa upp när det gäller tjänster. Här är jag tämligen övertygad om att det finns mer kunskap och erfarenhet än vad stat, kommun och landsting använder sig av.

Hur är det tex med transparensen? Information om vilken kvalitet som stat, kommun respektive landsting har upphandlat av en viss aktör bör rimligen vara en offentlig handling, men hur lättillgänglig är denna information? Som brukare ska det vara lätt att avgöra vad du kan vänta dig enligt avtalet, och lätt att bedöma vem som brustit när du inte är nöjd, dvs om ditt missnöje bottnade i det skrivna avtalet, eller i uppfyllandet av avtalet.

Och inte att förglömma: Valfriheten för oss som brukare när det finns flera aktörer att välja mellan, samt valfriheten hos er som jobbar inom skola, vård och omsorg när det finns flera arbetsgivare att välja mellan. Eftersom dessa branscher är kvinnodominerade så blir frågan även en kvinnofråga, där fler kvinnor ges möjlighet att starta eget, samt klättra rent lönemässigt.

Så: Fokusera mer på avtalsskrivning och tidig uppföljning, för att få bort de som missbrukar dagens system. Istället för att straffa alla.

Lövén och LO vill höja taket i A-kassan och sänka tröskeln för att få A-kassa (Di).

Detta med bidrag är verkligen svårt. Visst vill även jag tro att det räcker med att vara just arbetslös för att motivera att personen gör allt för att hitta ett jobb.

Samtidigt, i Sverige anser vi (inklusive jag), att vi inte ska behöva ta vilket jobb som helst. Egentligen, att det inte ska finnas ”dåliga” jobb. Men det är så klart en subjektiv fråga.

Om jag står i valet mellan ett jobb jag inte så gärna vill ha, eller inte alls vill ha, och valet att leva på den gemensamma pott pengar som betalats in till A-kassan och via skatter, vilka ska då vara med mig och sätta den gränsen.

Visst finns det regelverk för detta, men gränsen flyter.

Och ja, tyvärr, det finns de som tackar nej och föredrar arbetslöshet och bidrag.

Tyvärr bidrar sådant beteende så klart till önskan att ha en låg A-kassa, för att få bukt med problemet.

Samtidigt finns det idag allt för många som är arbetslösa och verkligen vill jobba. Ska de då straffas för de som förstör systemet.

Ett annat problem är att alla inte är så bra på att sälja sig själva till en framtida arbetsgivare. De kan passa hur bra som helst för jobbet, men kan helt enkelt inte sälja in sig själva.

Om vi hade arbetsförmedlare som verkligen förmedlade arbeten skulle dels den ovanstående gruppen hjälpas, dels skulle ”nja det där jobbet har jag ingen lust med” personerna få det betydligt svårare att välja att leva på andra.

Some grown-up and children still get this, but way too many grown up skip or fail to communicate the following. And I would even say that this is one of India, China and Africa’s major advantages compared to ”us”.

But I would not mind beeing wrong here ;-)

And by the way, if Stefan Löfven’s shall go for ”the school and work appraoch” Bill Gate’s approach would most definitly be a boost. But I am pritty sure he will not, and I don’t want him to rule us anyway ;-) (SvD) (DN)

Copied from Facebook:

************

Bill Gates recently gave a speech at a High School about 11 things they did not and will not learn in school. He talks about how feel-good, politically correct teachings created a generation of kids with no concept of reality and how this concept set them up for failure in the real world.

Rule 1: Life is not fair – get used to it!

Rule 2: The world doesn’t care about your
self-esteem. The world will expect you to accomplish something BEFORE you feel good about yourself.

Rule 3: You will NOT make $60,000 a year right out of high school. You won’t be a vice-president with a car phone until you earn both.

Rule 4: If you think your teacher is tough, wait till you get a boss.

Rule 5: Flipping burgers is not beneath your dignity. Your Grandparents had a different word for burger flipping: they called it opportunity.

Rule 6: If you mess up, it’s not your parents’ fault, so don’t whine about your mistakes, learn from them.

Rule 7: Before you were born, your parents weren’t as boring as they are now. They got that way from paying your bills, cleaning your clothes and listening to you talk about how cool you thought you were. So before you save the rain forest from the parasites of your parent’s generation, try delousing the closet in your own room.

Rule 8: Your school may have done away with winners and losers, but life HAS NOT. In some schools, they have abolished failing grades and they’ll give you as MANY TIMES as you want to get the right answer. This doesn’t bear the slightest resemblance to ANYTHING in real life.

Rule 9: Life is not divided into semesters.. You don’t get summers off and very few employers are interested in helping you FIND YOURSELF. Do that on your own time.

Rule 10: Television is NOT real life. In real life people actually have to leave the coffee shop and go to jobs.

Rule 11: Be nice to nerds. Chances are you’ll end up working for one.

Behöver det bli ett problem med att höja åldern för hur länge du får jobba kvar från 67 till 69 år? (Di)

Med tanke på att vi blir allt rörligare, så hur många kommer ens att vilja vara kvar på samma tjänst?

Jag vill även gärna tro att vi verkligen går emot att byta jobb allt oftare, och att det finns jobb som passar personer i olika skeden i livet och med olika erfarenheter.

Och om man nu skulle bli så gammal och gaggig utan att ha förstånd att flytta sig, så stöttar väl regelverket redan idag att man kan bli uppsagd på grund av arbetsbrist. Det vill säga att man inte längre fyller de kvalifikationer som krävs för att utföra tjänsten ifråga.

Och om regelverket inte stöttar detta redan idag, så borde det rimligtvis gå att ordna.

Själv anser jag mig bli effektivare och effektivare för var dag som går, så det kommer ju inte finnas någon hejd på hur effektiv jag är när jag är 67 ;-)

Däremot tycker jag mig aldrig höra någon förklaringsmodell för hur vi går från den höga arbetslöshet vi har nu, till att både dessa och pensionärer och våra nytillkomna arbetare (unga och inflyttade) är tänkta att fylla det där enorma arbetskraftsbehovet vi ser framför oss.

Vem säger att majoriteten av dessa vill och kan jobba inom vården. För efter vad jag förstått så är det där vi ser den stora arbetsbristen.

Personligen tycker jag i och för sig att det låter mycket tilltalande om jag kunde få några år inom långvården som sällskapstant.

Imponerande! Igår la jag vår ansökan om utökat Trafiktillstånd på brevlådan vid 17 tiden, och idag vid 16 tiden ringde en mycket trevlig kvinna från Transportstyrelsen och meddelade att våra ansökan gått igenom, dvs att vi numera har tillåtelse att ha två taxibilar :-)

Överhuvudtaget måste jag påpeka att våra myndigheter är väldigt hjälpsamma, samt har bra information på nätet.

Sedan är det visserligen så att vissa regler innebär en hel del jobb för att lyckas följa. Jag tänker främst på våra bokföringsregler. Å andra sidan så är det nog så att de ändå gynnar oss dels för att få bra överblick över det egna företagets ekonomi, dels för att bidra till mer rättvis konkurrens.

Men som ny företagare är det också så mycket annat som ska ordnas med. Avtal som ska skrivas, password till en uppsjö olika webbsidor, kontanthantering nu när inte bankerna tar emot kontanter längre, bara en sådan sak som att köpa rätt skrivare. Och alla alla underskrifter som ska bevittnas och alla dessa borgensåtaganden man ändå måste göra, trots aktiebolag. Alla kortutgivare har avtal med kräver att vi personligen går i borgen, eftersom vi är nystartade. Inte utan att man förstår dem, men underlättar knappast livet för nya företagare.

Visst är det otroligt kul, men också väldigt mycket. Men nu tror jag tillslut att jag fått rutinerna på plats i stora drag. Nu är det bara att fila på detaljerna samt ägna sig åt roliga men onödiga saker, så som se till att vi har fina pärmar.

Och en både nyttig och rolig sak att hugga tag i är: Det måste rimligtvis gå att få ut data elektroniskt ur taxametern. Eller åtminstone lite fler användbara rapporter. Får ge ett extra tack till Steve som precis skickat mig en länk till manualen. En mycket bra början :-)

När jag ändå är inne på detta med företagande så vill jag passa på att nämna att jag idag blev intervjuad med anledning av  hur Sverige gör spendera forskningspengar för att stimulera innovation här i landet. Väldigt intressant område! Får nog vid närmare eftertanke återkomma med en separat artikel i den frågan.

En liten inblick i mitt privata liv. Idag skrev jag och min sambo två prov (av fyra) och vi är nu kvalificerade att söka Trafiktillstånd för taxiverksamhet!

Det krävs fyra avklarade prov, samt 100 000:- om man som vi ska ha en taxibil. För varje nästföljande krävs 50 000:- per bil.

Jag har verkligen lärt mig väldigt mycket, och en hel del är så klart bra att kunna eller känna till när man driver ett taxiåkeri. Min roll kommer vara att sköta bokföringen, i övrigt fortsätter jag med mitt vanliga jobb. Blir framför allt mitt privata surfande/bloggande som får ersättas av bokföring. Återstår att se hur svårt/tidskrävande det är :-) Kul i vilket fall som helst med lite nya erfarenheter :-) Idag signerades även anställningsavtalet med vår första anställde :-) Mycket nöjd!

Som sagt, inte helt fel att tvingas lära sig en del innan. Även om jag inte anser att man rimligtvis ska behöva kunna så mycket utantill.

Samtidigt kan jag inte låta bli att förundras över varför just åkerinäringen ska behöva göra speciella prov för att driva verksamhet. Visst, det är (var?) kanske inte den mest seriösa branschen. Och nu när vi klarat kraven så är det ur konkurrenssynpunkt klart bättre för just oss. Men varför har man i så fall inte såhär i fler branscher? Har det inte hjälp? Varför tar man i så fall inte bort det? Har det fungerat? Varför utökar man det som sagt inte i så fall?

Eller är jag bara dåligt påläst?

Avslutningsvis: Oj vad vilotidsfrågor jag har löst idag! Både i provet med fallstudier samt i provet om tekniska normer o dyl. (De två andra gäller juridik respektive ekonomi.)

Och nu: Lite vin till mig :-))

Nästa sida »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.