På tal om detta med bidrag

På tal om detta med bidrag, så har Dick Erixson skrivit änne en bra artikel. Denna gång om ett föredrag gällande behovet av lägre löner för att minska arbetslösheten bland våra lågutbildade invandrare. Något för inlägget i EU debatten! (SvD)

Överhuvudtaget behöver vi lösa arbetslöshetsproblemet där vi har en arbetsmarknad som kräver så högpresterande arbetare att en allt större andel ställs utanför. För hur smart kan det vara att låta en del av medborgarna må dåligt av att de har för lite att göra, och den andra delen må dåligt av att de har för mycket att göra? Visst en hårddragning, men likväl ett systemfel.

 

Se till att få de som vill i arbete först

Förklara gärna den större planen för mig. För kortsiktigt ter det sig mycket märkligt att börja piska på de sjukskrivna för att de ska börja arbeta, istället för att fokusera på de arbetssökande som vill börja arbeta. Vore det inte bättre att ta det i omvänd ordning, om det nu ska göras? (SvD)

Det vore väl en sak om vi hade arbetskraftsbrist. Men det har vi inte.

Visserligen tjänar både samhället och oftast även individerna på att så många som möjligt bidrar till välfärden, men när vi nu inte lyckats lösa den gordiska knuten om full sysselsättning så anser jag att vi som sagt först bör fokusera på de somfaktiskt vill.

Så, se till att få de som vill i arbete först.

PS Vill bara lägga in en brasklapp om att jag antar att de flesta sjukskrivna inget hellre vill än att arbeta, bara de kunde. DS

 

Anpassa LAS till verkligheten – visa solidaritet

Ännu ett tecken på att LAS inte följt med i verkligheten. Att personalen på Urban Outfitter blivit uppsagda för att erbjudas jobba vidare via ett bemanningsföretag är i sig ett tecken på att regelverket för ”vanlig anställning” inte håller längre, och företagen söker sig därför till andra, mer eller mindre bra, lösningar. (SvD)

Ska vi behöva vänta tills arbetslösheten är över 50% innan majoriteten ska anse att vi faktiskt även ska se till de arbetssökandes situation, och de som står utanför den ”vanliga” anställningsformen.

En uppluckrad LAS skulle dessutom ha det positiva med sig att de redan anställda skulle känna mindre risk för att flytta på sig, vilket i sig skulle innebära en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och större chans för att vi faktiskt får rätt personer på rätt plats. Det senare är inte bara av intresse för individerna utan även för både företag och samhället. För självfallet genererar man mer välstånd när man är på ett jobb som passar.

Detta skulle även bidra till en välbehövlig minskning av långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten.

Så, till alla er som har jobb:

Visa lite solidaritet och ge de som står utanför en rimlig chans. Nästa gång kanske det är du eller någon i din närhet som vill komma in.

 

Skilj på egna plånboken och skattebetalarnas pengar

Skattebetalarnas pengar har tydligen gått till privata uppdrag åt kommuntjänstemen i Landskrona. Istället för att anlita hjälp av privata företag och därmed bidrar till att minska arbetslösheten, så har de istället valt att låta bidragstagare stanna i sitt bidragstagande och jobba (praktisera) åt dem.

Jag antar att kommuntjänstemennen resonerat som så att eftersom de är bidragstagare och ändå måste göra rätt för sig (bidragstagare i Landskrona måste göra praktik) så kan de sättas på vilket uppdrag som helst. Men de bortser uppebarligen från det andra kriteriet att de inte får utföra konkurrerande verksamhet. (Jag har visserligen aldrig riktigt lyckats klura ut vad det då blir för uppgifter kvar att göra, men det är en annan diskussion.)

Jag undrar i mitt stilla sinne hur de i övrigt lyckas skilja på sin egna plånbok och skattebetalarnas pengar …

 

Slopat LAS för våra ungas och långtidsarbetslösas skull

Globalieringsrådets sekretariat har presenterat sin slutrapport några dagar innan den ”egentlige” rapporten från Globaliseringsrådet, men den innehåller ett intessant förslag gällande LAS, nämligen att det ska slopas.

Så som dagens arbetssituation ser ut så tror jag att det är ett nödvändigt steg. Arbetsgivaren skulle inte vara lika rädd att anställa och anställda skulle inte vara lika rädda att flytta på sig.

Jag tycker att våra unga och långtidsarbetslösa är värda att vi tar detta steg. Sedan kan man alltid disskutera hur uppsägsningstid och avgångsvederlag ska se ut, samt hur A-kassan ska se ut.

Sist men inte minst hoppas jag på en innovativ arbetsförmedling där förmedlingen, för de som så önskar, tar en mycket större aktiv roll i att presentera arbetssökande för arbetsgivare.