Mer tvång i vården, tack

I kväll håller Ann Heberlein en föreläsning på föreningen Balans, om tvång i vården. Jag hade tyvärr inte möjlighet att delta själv, men vill ändå ta tillfället i akt, att än en gång lobba för att lagstiftningen behöver moderniseras. Den bör anpassas så att den kan hjälpa istället för att stjälpa, åtminstonde oss med en kronisk sjukdom. Eftersom vi på ett annat sätt faktiskt har möjlighet att ange vilken och hur mycket tvång vi vill godkänna.

Idag är det så att tvång inte får användas om det inte är så att personen antingen är en fara för sitt egna liv, eller för andras liv. Det vill säga, ribban sitter väldigt högt. Men även innan man är en fara för sitt egna eller andras liv så kan man i en mani eller en psykos ställa till det en hel del för sig själv och andra, för att inte tala om den ökade påfrestningen som man låter kroppen utstå i och med att man inte stoppar manin/psykosen så snart som möjligt. Dessutom tar det längre tid att hämta sig desto längre ut i det blå man hann.

Både i manins och psykosens natur ligger att man inte har någon sjukdomsinsikt, kopplad till märklig verklighetsuppfattning, vilket naturligtvis innebär att man just i det tillståndet inte är intresserad av vård. Däremot kan man mycket väl vara en ansvarstagande person i livets alla andra skeden

Så varför denna märkliga kvarleva om att det inte ens är juridiskt möjligt att i friskt tillstånd faktiskt ge sitt medgivande om att kunna få bli tvångsomhändertagen något tidigare änvad dagens höga ribba tillåter idag.

Visst kan man redan idag skriva in en vädjan till sjukvårdspersonalen i sin journal, men det bygger på att man lyckas skapa tillräckligt förtroende hos läkaren så att han/hon vågar tänja på lagen, utan att misstänka att man sedan kommer att stämma henne/honom.

Så, fram för mer tvång i vården, åtminstonde för oss som så önskar.

PS SvD skriver idag om vårdköerna. Det bästa är naturligtvis om personer kan fångas upp långt innan det finns behov av tvångsvård, vilket knappast långa vårdköer bidrar till. Och det finns mer att göra för att minska den psykiska ohälsan. Läs gärna Liberal syn på psykisk ohälsa.

 

Vänstervridna tankar

 Jag slås ofta av att vänstern verkar ha en märklig syn på att pengar liksom bara finns där att ta av, inte att det är något som behöver skapas. För mig är det mycket märkligt hur de kan ligga före i opinionsmätningen. Tydligen är det de på landet samt de unga som går på deras löften, medan stadsborna och pensionärerna sätter sin tilltro till alliansen. (SvD)

PJ Anders Linder kommenterar på vänsterns syn på vård-  och utbildningsföretagnde (SvD):

Det är klart att vård- och utbildningsföretagare drivs av engagemang för sitt yrke, för patienter och elever och för att få gå sina egna vägar. Men vem lånar pengar, investerar och tar stora risker om det inte finns möjlighet att gå med överskott?

Dessutom verkar vänsten glömma bort att eftersom patientrna och eleverna har ett val, så ligger det i företagarnas intresse att se till att de är nöjda så att de stannar kvar och så att fler strömmar till, och det gör man i detta fall endast genom att ha ett bra erbjudande och leva upp till det man lovar. Dvs det går inte att tvinga kunderna att stanna, så som i monopol varianten med enbart kommunal, landstings och statlig verksamhet.

 

Ackord i vården = köer?

Jag instämmer i Socialstyrelsens kritik av bonussystemet inom vissa vårdförrättningar (SvD) där läkarna får 100:- extra för varje extra patient, dvs utöver de som de beräknas klara av. (DN, DN)

Är inte detta en missförtroendeförklaring av våra läkare? Jag förutsätter att de som söker sig till läkaryrket gör det av en önskan att hjälpa andra människor, om jag vore de så skulle jag känna mig förnärmad av ackordsbonussystemet. Vilken läkare saktar ned på farten när det sitter patienter i väntrummet? Ingen eller ytterst få vill jag tro.

Sedan bonussystemet infördes så pekar man på att läkarna nu tar emot fler patienter. Min fråga är om inte det istället beror på de neddragningar som gjort att varje läkare får fler patienter. Dagens bonussystem premierar därför de läkarstationer som har hög beläggning, och för att hålla hög beläggning så får man se till att tillåta köer. Dvs det får inte tillåtas någon luft i systemet där läkarna sitter och väntar på patienterna. Nej det ska vara patienterna som väntar på läkarna.

Philippa Reinfeldt påpekar i dagens Aktuellt att även kvaliten har förbättras sedan bonussystemet infördes. Om man nu nödvändigtvis måste ha ett bonussystem, varför kopplar man det inte i så fall till kvalitén?