Var är lärarna?

Var är lärarna? Och då menar jag de bra lärarna och inte vänsterflummarna, låt gå lärarna eller queer-teoretikerna. ”Eldsjälarna jagas bort från skolan” skriver Helena von Schantz i SvD idag. Och det är även min uppfattning. I alla fall när det gäller de eldsjälar som jag anser hör hemma i lärarrollen

Vi behöver lärare som ges möjlighet att hålla ordning i sitt klassrum och som kan få stöttning i detta om så skulle behövas. Detta i sig är visserligen inget mål, men definitivt en förutsättning för det som skolan ändå är till för: Att ge våra barn och ungdommar den kunskap de behöver för att kunna gå vidare i livet på ett bra sätt, men även för att bidra till den välfärd vi önskar oss här i landet.

Något jag anser skulle vara mycket intressant är att göra en undersökning bland dels de som är utbildade lärare men som inte arbetar som lärare, dels de som skulle vilja vara lärare om skolan såg annorlunda ut. Hur ser dessa grupper på dagens skolmiljö? Vad skulle behövas för att de skulle vilja vara lärare igen? Hur ser de på ordning och reda, värderingar, utbildning, ja skolans och lärarens roll?

Självklart skulle det även vara intressant att jämföra detta med dagens aktiva lärare, men lite krasst tror jag tyvärr att de bra lärarna redan har övergivit skutan. Tyvärr. Självklart finns det undantag, och mycket hänger på vilken rekotor skolan har. Och vem vet, kanske blir jag överbevisad.

Och slutligen en tredje grupp att göra en liknande undersökning bland är bland oss vanliga medbordare. Vad anser vi?

Men huvudfrågan förblir: Hur gör vi för att få bra lärare? Inte en helt lätt nöt att knäcka, men en aldeles nödvändig.

 

Att kunna påverka sitt eget öde

Sverige är ett litet land och om vi ska vara framgångsrika på 2000-talet så måste vi vara duktiga på främmande språk. Därför behöver vi höja ambitionsnivån, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP) till SvD.se (SvD)

Ja, vi är verkligen ett litet land, och många verkar tro att vi automatiskt kommer att stanna kvar i välfärdstoppen utan att göra något speciellt. Jag anser som Björklund att vi bör höja ambitionsnivån. Att vara duktiga i främmande språk är ett sätt, men naturligtvis behöver mer göras. Kunskapsnivån generellt behöver ökas, och vi behöver ge våra företag förutsättningar för att vara framgångsrika.

Samtidigt bör vi disskutera vilket samhälle vi ska sträva efter. Men kunskap brukar vara ett säkert kort för att själv kunna styra sitt öde. Både för att kunna fatta bra beslut och för att ha kunskap att genomföra dem.

 

Äntligen – IV programmet ersätts

Jan Björklund meddelar att IV programmet nu äntligen får dra sin sista suck, och ersättas av betydligt mer realistiska åtgärder. (Folkpartiet.se)

För i motsatts till de röd-gröna så inser vi i alliansen att alla studenter inte har varken samma förutsättningar eller samma ambitioner. Däremot vill vi se till att förutsättningarna blir mer jämnlika.

 

Ordning och reda i skolan, tack

Inte konstigt att dagens skola är så anti-auktoritär och ser rött när Jan Björklund pratar ordning och reda. Synd bara att det ska drabba generation efter generation. Och synd att de lärare som skulle vilja vara just det jag kallar lärare, att allt för många av dem sky skolan och vänder sig till andra yrken. Johan Östling, som precis utkommit med Nazismens sensmoral ger oss en intressant, om än pinsam, delförklaring: (SvD)

Sverige tog avstånd från den auktoritära skola som man förband med Tyskland, liksom från tysk nyhumanism med sina klassiska ideal. I Västtyskland sökte man sig istället tillbaka till tiden före nazismen. Man såg klassisk bildning, kristendom och historia som en moralisk stabil grund och ett skydd. Medan man i Sverige bejakade pedagogik med amerikanska förtecken. Undervisning på vetenskaplig grund, demokratifostran och kritiskt tänkande skulle verka som ett motgift mot det som varit.

Och visst verkar det fortfarande vara så att lärarkåren verkar hasvårt för att se att det fanns något gott i den gamla skolan, värt att bevara.

 

Men utgångsläget då?

Lars Hemzelius (fp) i Trelleborg anser att elevernas resultat i de nationella proven ska påverka lärarens lön. (SvD)

Mycket märkligt. Jag som trode att det enbart var de röd-gröna som fått för sig att alla elever besitter samma förutsättningar. Självklart är det inte så svårt att få en högpresterande elev att skriva bra på de nationella proven, medan det är en betydligt större utmaning att få en svag elev att nå samma resultat.

 

Vänstervridna tankar

 Jag slås ofta av att vänstern verkar ha en märklig syn på att pengar liksom bara finns där att ta av, inte att det är något som behöver skapas. För mig är det mycket märkligt hur de kan ligga före i opinionsmätningen. Tydligen är det de på landet samt de unga som går på deras löften, medan stadsborna och pensionärerna sätter sin tilltro till alliansen. (SvD)

PJ Anders Linder kommenterar på vänsterns syn på vård-  och utbildningsföretagnde (SvD):

Det är klart att vård- och utbildningsföretagare drivs av engagemang för sitt yrke, för patienter och elever och för att få gå sina egna vägar. Men vem lånar pengar, investerar och tar stora risker om det inte finns möjlighet att gå med överskott?

Dessutom verkar vänsten glömma bort att eftersom patientrna och eleverna har ett val, så ligger det i företagarnas intresse att se till att de är nöjda så att de stannar kvar och så att fler strömmar till, och det gör man i detta fall endast genom att ha ett bra erbjudande och leva upp till det man lovar. Dvs det går inte att tvinga kunderna att stanna, så som i monopol varianten med enbart kommunal, landstings och statlig verksamhet.

 

Äntligen, lärlingsutbildning är på förslag

Äntligen verkar lärlingsutbildning kunna bli en realitet även i Sverige. Jag håller tummarna och instämmer till fullo  i nedanstående citat från SvD.

Vi har i Sverige alltför länge snöat in oss på att alla gymnasieelever ska nå högskolebehörighet istället för att se vad de de facto behöver – en utbildning som är duglig i arbetslivet.

 

Ja, med skolor som dessa så är det inte konstigt

Ja med skolor som dessa, här ett exempel från Rosengård (YouTube), så är det inte konstigt att elever (läs Konstfacksstudenter) får för sig att de kan göra hur som helst. (SvD)

Både Rosengård och Konstfacks exemplen är oerhört skrämmande. Vilka normer och vilket samhälle vill vi ha? Inte de/det som dessa exempel förespråkar i alla fall.

 

Bygga förtroende snarare än patrullering

Instämmer med Lotta Edholm (fp) att det är ett positivt initiativ att låta poliserna i norra Värmland bli mer synliga på skolorna. Som alltid är det inte en enstaka åtgärd som denna som löser alla problem, men tror, precis som initiativtagarna, att det innebär starkare nätverk. Så att förtroendet för polisen finns där reda från tidig ålder. (SvD)

Visst ska målet vara att alla slipper vara i kontakt med polisen, samtidigt som alla vill kunna lite på polisen när det verkligen gäller. Att alla välmenande invånare ska känna att polisen är till för dem, och tar dem i försvar mot mindre välvilliga invånare.

Ett litet stickspå: Rent bemanningsmässigt tror jag också det kan vara en bra lösning. Jag antar i alla fall att polisens arbetsbelastning i norra värmland kan vara ganska ojämn, och kan man då förena nytta med nöje genom att använda ”ledig tid” till att skapa långsiktiga relationer med skolelever så tycker jag att det är ett extra plus.

”Polisen ska patrullera på skolor” tycker jag tyvärr är en väl provokativ titel på artikeln, som verkar vilja dra till sig sympatisörer från vänsterfalangen. Jag hoppas att fler än jag ändå tog sig tid att öppna och läsa artikeln. Dessutom hoppas jag så klart att ni kommit till samma slutledning som jag.

 

Rektorer är viktiga

Rektorer är viktiga, och om det är så som Centern påpekar att det briskter i rektorernas ledarskap så bör vi naturligtvis göra något åt det. Individuellt ledarskapsutveckling låter utmärkt. (SvD)

Antar att de flesta i min ålder vid det här laget konstaterat att val av ledare faktiskt spelar större roll än vad åtminstonde jag var beredd att erkänna när jag själv var nyutexaminerad.

En bra rektor (ledare) har förmågan att attrahera bra personal, skapa en bra arbetsmiljö, samt skapa ett bra nätverk med andra beslutsfattare. Dessa ”andra beslutsfattare” kan vara allt från rektorer på närliggande skolor, kommunalpolitiker och näringsliv.

Samtidigt så räcker det inte enbart med bra rektorer, de behöver även ges den ekonomi och det ansvar och befogenheter som krävs för att kunna utöva ett bra ledarskap. Utan att vara påläst kan jag misstänka att det även här finns ett och annat att förbättra.