Vill önska alla en trevlig lucia!

Här sänker sig mörkret.
Men adventsstakar och stjärnor sprider sitt stilla sken.
Ett sken som ger ro i själen och lugn i sinnet.
Pepparkakorna är bakade, lussebullarna likaså, och även glöggen står och väntar på morgondagen.
En väntan på lucia och hennes skönsjungande följe.
En väntan på ännu en lugn och rofylld dag innan vardagen och julförberedelsenra tar vid igen.
Och sist men inte minst, ett tecken på att vi nu vänder mot ljusare tider.

Hoppas att det också kommer att gälla för de här i världen som har det svårt.

”Mer pengar måste upp på bordet i klimatförhandlingarna” är kravet från ”nordiska vänstern”. (SvD) Visst, It is all about money, eftersom det nu är det sättet vi valt att jämföra saker med.

Men jag tror som sagt mer på lagar och regleringar, än direkta bidrag. Visst,vi kanske behöver bidrag också. Men vi ska inte se det som den enda metoden. Jag skrev mer om det igår i Bidragsfällan och evig tacksamhet.

Vänsterna har dessutom en viss förkärlek för att se rika och företagande som bovar i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Och jag har en stark misstanke att de ogillar om någon skulle råka tjäna någon krona  på miljöinnovationer. Det där med att förstå att win-win gör det möjligt för inblandade parter att dela på vinsten verkar inte vara deras starka sida, utan de verkar tyvärr mer vara inne på spåret att om någon vinner så måste det alltid innebära att någon annan förlorat.

Och i win-win menar jag då såklart att även miljön ingår.

På tal om detta med bidrag, så har Dick Erixson skrivit änne en bra artikel. Denna gång om ett föredrag gällande behovet av lägre löner för att minska arbetslösheten bland våra lågutbildade invandrare. Något för inlägget i EU debatten! (SvD)

Överhuvudtaget behöver vi lösa arbetslöshetsproblemet där vi har en arbetsmarknad som kräver så högpresterande arbetare att en allt större andel ställs utanför. För hur smart kan det vara att låta en del av medborgarna må dåligt av att de har för lite att göra, och den andra delen må dåligt av att de har för mycket att göra? Visst en hårddragning, men likväl ett systemfel.

Jag har inte skrivit något om miljö här tidigare på bloggen, fast jag tycker att det är en mycket viktig fråga. Mina ledord är ömsesidig respekt och ödmjuket, och om vi uppnå det så anser jag att vi har den förutsättning som krävs för att klara miljöfrågorna. Visst kan vi hantera en del miljöfrågor ändå, men för att få en riktiga genomslagskraften så ser jag som sagt att denna bas krävs. (Och den för ju även mycket annat gott med sig )

Rättvisa. Vad är rättvist? Är rättvisa ett mål? Jo jag tror nog att vi har störst chans att lyckas om så många som möjligt ser överenskommelsen som rättvis.

Jag har absolut inga lösningar, men lite lösa funderingar. Det talas en del om bidrag till utvecklingsländerna. Men är verkligen bidrag den rätta vägen framåt? Ska de än en gång stå med mössan i handen och förväntas vara oss evigt tacksamma? Går det inte att lösa med lagar, regler, handelsvillkor och dylikt. Istället för att vi medborgare i de rika länderna betalar extra i skatt för att våra länder ska kunna ge bidrag till utvecklinsländer, så borde vi betala mer för dessa länders varor och tjänster så att de i sin tur kan använda det överskottet för att själva dra sitt strå till stacken. Det lär dessutom ge betydligt mer självkänsla än att vara bidragsmottagare. (SvD)

Samtidigt vill jag passa på att påpeka att jag absolut tycker att de rika länderna ska kunna använda sina utsläppsrättigheter i utvecklingsländerna, genom att investera där. Det tjänar investerar landet, landet där det inves samt miljö (= vi alla) på.

Ja man kan verkligen undra vad skolan pyssla med när dels de vet om att mobbing förekommer och inte meddelar föräldrarna, dels när de uppenbarligen är helt inkompetenta. Ett samtal från pappan och så var et löst. Hur kan det då komma sig att inte skolan kunde lösa det själva och betydligt tidigare? (SvD)

Enda ljuspunkten i eländet är väl att vi har Björklund. Gäller bara att Alliansen får sitta kvar så att ordning och reda har en liten chans att lyckas införas i alla fall. Största hindret är nog tyvärr vår lärarkår som snarare verkar värna ”de stackars missförstådda mobbarna” än de mobbade. Huu. Och et där med att varje skola ska säg att de är så duktiga i mobbingfrågor är nog tyvärr mer prat än realitet.

Och sist men inte minst: Hur kan vårt samhälle straffa pappan i denna fråga? Sjukt.

”Någon av cheferna borde ta på sig ansvaret” påstår Seko när de gäller dommen mot de vårdare som inte plockat ned och gjort återupplivningsförsök på den fånge som hade hängt sig inne på anstalten. (SvD)

Men vi människor kan väl inte behöva ha instruktioner för allting? Vissa saker är bara ren medmänsklighet där man bör handla oberoende av om det finns någon instruktion som säger det ena eller det andra. Punkt.

Jag vill gärna (tydligen i min naivitet) tro att våra svenska journalister har yttrandefrihet. Men Dick Erixsons artikel Feminismen hotar yttrandefriheten visar att så inte är fallet. Inte nog med att extremister hotar, utan att dessutom både utgivare och annonsör faller till föga för hoten, istället för att stå upp för yttrandefriheten. Utgivaren är Villaliv och annonsören Barlingslöv.

Skrämmande. Sverige som den siste kommuniststaten är tyvärr rätt passande trots allt

Förklara gärna den större planen för mig. För kortsiktigt ter det sig mycket märkligt att börja piska på de sjukskrivna för att de ska börja arbeta, istället för att fokusera på de arbetssökande som vill börja arbeta. Vore det inte bättre att ta det i omvänd ordning, om det nu ska göras? (SvD)

Det vore väl en sak om vi hade arbetskraftsbrist. Men det har vi inte.

Visserligen tjänar både samhället och oftast även individerna på att så många som möjligt bidrar till välfärden, men när vi nu inte lyckats lösa den gordiska knuten om full sysselsättning så anser jag att vi som sagt först bör fokusera på de somfaktiskt vill.

Så, se till att få de som vill i arbete först.

PS Vill bara lägga in en brasklapp om att jag antar att de flesta sjukskrivna inget hellre vill än att arbeta, bara de kunde. DS

Stå på de sekulariserade muslimernas sida. Den svenska staten bör stå på de sekulariserade muslimernas sida. Tyvärr visar SVT dokumentär Slaget om muslimerna att så allt för sällan är fallet. Istället verkar våra ledare okritiskt gå i islamisternas ledband. Och ger dem fritt spelrum att föra samtliga muslimers talan, och samtidigt diktera hur en god muslim bör verka in i minsta detalj. Och det är verkligen ingen trevlig bild de måla upp, dessa representanter för sveriges muslimer.

Här har vi en grupp som inte tillåts religionsfrihet, för i religionsfrihet lägger jag även friheten att få tolka och efterfölja sin religion på det sätt som man själv anser lämpligt (naturligtvis inom lagens råmärken). Vi har idag ca 400-500 000 medborgare från länder där islam är huvudreligionen, men tydligen har vi ingen aning om hur många av dessa som är troende muslimer, och hur många av dessa som är moderata islamister respektive islamister. Hur kan vi då låta dessa islamister göra anspråk på att representera 400-500 000 personer?

Ännu en gång visas det hur den som skriker mest också får mest. Och tyvärr är det inte ens i Sverige helt ofarligt för sekulariserade muslimer att öppet kritisera varken de moderata islamisterna eller de mer uppenbart hotfulla. Så tystheten från de sekulariserade muslimerna är tyvärr ganska väntad.

Tyvärr verkas samma sak hända de afganska kvinnorna (SvD), dvs att de förtrycks av islamisterna. Varken deras röst eller deras kraft är stark nog för att de själva ska kunna förbättra sina levnadsvillkor och sin framtid.

Så, dra inte alla muslimer över en kam. Som i de allra flesta grupperingar så finns där både goda och onda krafter, och jag vill att vi stöttar de goda.

Spontant tycker jag det låter som om Obama lagt fram en bra strategi (SvD) för hur de ska kunna både hälpa Afganisatan, och samtidigt bekämpa de extrema muslimernas påtvingande islamisering och den där ingående terrorismen.

Ska bli intressant att höra hur FN och EU ställer sig.

Afgans folk, med dess blodiga historia, är verkligen värda inte bara stabilitiet, utan stabilitet tillsammans med ett människovärdigt styre.

Och vem vet, tillslut kanske vi till och med lyckas få bukt med all den narkotika som har sin grund i dessa trakter och i mångt och mycket finansierar just de extrema muslimer jag vill bekämpa.