En ide om hur vuxna individer borde ges ökad möjlighet att själva påverka om de vill satsa sitt ”medborgarkapital” på utbildning, friskvård, sjukvård, arbetslöshetsförsäkring, äldrevård osv.
De flesta av oss har ungefär samma basbehov, se Maslows behovs pyramid. Men dessto högre upp i pyramiden vi klättrar, desstom mer skiljer vi oss åt när det gäller hur våra behov tillfredsställs. Jag kanske värdesätter att veta att jag får specialistvård direkt, medan andra kanske värdesätter att leva på en medborgarlön och ägna sig helhjärtat åt sina intressen och ytterligare någon kanske hellre vill ta möjligheten att skola om sig på ålderns höst, eller känna tryggheten i att veta att ålderdommen är ordentligt säkrad.
Tanken med medborgarkapital bygger på följande:
- Staten sörjer för att barn ges relativt likartade möjligheter (ungefär så som i dagens Sverige).
- Vuxna ges en gemensam bastrygghet som i praktiken är lägsta tänkbara nivå inom ett visst antal områden.
- Varje individ får vid 18 års ålder möjlighet att själv avgöra hur han/hon vill fördela en individuell pott. Tex för att förstärka sjuk- och olycksfallsförsäkringsskyddet, för att förstärka arbetslöshetsförsäkringsskyddet, för att investera i sig själv när det gäller utbildning och friskvård, för att spara till äldrevård och boende, för att använda som ”medborgarlön” osv. Prioriteringen kan ändras över tiden. Notera att potten ska gå till försäkringspremier, inte till de faktiska kostnaderna.
- Storleken på bastryggheten och den individuella potten bör vara i samma storleksordning som dagens förutbestämda val innebär, men med den skillnaden att individen här ges möjlighet att omprioritera efter egna önskemål.
- Detta medborgarkapital bör kunna ersätta dagens bidgars system och allmänna försäkringar i vuxen ålder.
Det är fortfarande en tanke, men enligt mig en mycket intressant sådan 
