november 2007


Aktuellt visade den 15 November ett inslag från Gymnasiemässan i Stockholm, som vänder sig till blivande gymnasister.

Jag slutar visst aldrig att förvånas. Jag tog förgivet att fokus skulle vara: ”Vilken gymnasieutbildning behöver du för att på bästa sätt vara rustad inför morgondagens utmaningar och ändå kunna förverkliga dina drömmar.”. Men nej, fokus verkade i allt för hög grad handla om kortsiktiga morötter under gymnaisetiden; gratis dator, korta dagar, gratis semester om man gör det som förväntas …

Eller är detta det ultimata testet för att avgöra om dagens skolpedagogik har fungerat? Tanken är så vitt jag förstår att skolan vid tiden för val till gymnasiet ska ha lärt eleverna att läsa, söka information, ifrågasätta, se orsak och konsekvens, dra egna slutsatser och handla därefter, framförallt har man uppmuntrat ifrågasättandet av vuxnas erfarenhet och välvilja.

Lite väl spännande test i min mening.

Och vad ska vi med betyg till, om vi ändå hittat det ultimata sättet att sålla överlevarna i morgondagens samhälle?

Socialademokratiske skolarbetaren Alf Hjertströms artikel får tjäna som exempel på en framtisduppfattning som framförallt bygger på backspegeltittande, utan koppling till framtidens utmaningar.

Abortsiffrorna ökar. ”Skräms inte om P-piller”, skriver Lena Marions , Överläkare vid kvinnokliniken, Karolinska universitetssjukhuset i Solna, i dagens SvD. Hon påtalar samtidigt sin förvåning över att sex- och samlevandsundervisning ändå inte är obligatorisk i svenska skolor.

Jag instämmer i att P-piller i media ges ett oförtjänt dåligt rykte. Eventuella negativa konsekvenser med P-piller måste alltid ställas mot de negativa konsekvenser en oönskad graviditet innebär, både fysiskt och psyksikt.

I den beräkningen verkar det som att de i dagsläget tyvärr även måste ta hänsyn till att vården inte har möjlighet att på ett tillfredsställande sätt ta emot dem, om de skulle bli oönskat gravida. Vilket i praktiken innebar att de tvingas göra abort betydligt senare i graviditeten än de själva önskade, med alla de risker som det innebär.

Hoppas dock att vården kommit i kapp med det senare problemet.

Inte ens SvT står på barnens sida när det gäller deras rätt till undervisning, inklusive rätten till simundervisning. Idag visade de ett inlägg där de framhöll det fruktansvärda i att reglerna skärpts när det gäller simkunskap. Underförstått ”Hur kan Sverige sätta så elaka regler så att de muslimska flickorna inte kommer att kunna få tillräckligt med poäng för högskolestudier?”

Reportern verkade anse att separat simundervisning för dessa flickor var en utmärkt lösning. Varför inte istället kräva att dessa flickor ska gå på den gemensamma simundervisningen. Vi gör inte dessa flickor någon tjänst när vi godkänner att de ska slippa viss undervisning. Vi gör inte ens deras föräldrar någon tjänst. Dagens system uppmuntrar snarare till att föräldrar ska efterfråga specialbehandling av sina barn, än att tillgodose att alla barn i sverige får en likvärdig utbildning. 

Redan idag sviker vi dessa barn i allt för hög grad, både när det gäller flickor och pojkar, se även När ska vi stå på barnens sida?, vilken innehåller skrämmande statistik från Lärarförbundet.