Lite humanitet i livetsslutskede tack. Det verkar i alla fall som vi är påväg i rätt riktning (SvD).

För vad finns det för glödje i att förlänga sitt liv om förlängningen ändå bara innebär en stor smärta och/eller förnedring?

Vad har staten för rätt att bestämma hur en enskild individ vill sluta sina sista dagar? De sitter på ”Gudskortet” i och med att de förfogar över både läkenmedel och behandling. Men vem säger att deras åsikt/riktlinjer ska väga högre än individens önskemål?