mars 2010


Jag ifrågasatte nyligen behovet av HBT undervisning för våra skattepengar (skolpengar), men det är klart, om vi samtidigt använder skattepengar för att stötta homofobi, ja då lär det ju behövas …

Läs Dick Erixsons artikel Minoritet mot minoritet om hur våra skattepengar går till att bjuda in en muslimsk predikant som uppmanar till att döda homosexuella. Han citerar:

Sydsvenska Dagbladet skriver i Perversioner:

Abdullah Hakim Quick är känd för hätska utfall mot homosexuella som han sagt skall dödas eftersom de annars kommer att ta över och förstöra samhället.

Kalla det skattepengar i arbete: under 2009 fick Sveriges unga muslimer över 2,2 miljoner kronor i organisationsstöd via statliga Ungdomsstyrelsen.

Svenska Dagbladet skriver i Bryt med jude- och böghatarna:

Förra året gästade Khalid Yasin samma konferens. Han har predikat samma budskap. 2005 tog SUM hit Riyadh ul Haq, även han extremist på samma sätt.

Att religiösa fundamentalister har galna åsikter och yttrar dem är vare sig konstigt eller förbjudet. Men breda ungdomsorganisationer, som säger sig motverka fanatism och dessutom uppbär statsbidrag just för att bedriva ”verksamhet som inte strider mot demokratins idéer” behöver inte gång på gång ge utrymme åt dessa.

Så vad är du? Homofob eller islamofob? Förhoppningsis inget av dem. Men jag hoppas samtidigt att du inte heller är så förblindad av skräck av att bli kallad homofob eller islamofob att du därför tysnar.

Annonser

Thomas Östros anklagar Alliansen för skattepopulism då vi föreslår en skattesänkning, bl a till pensionärerna. (SvD) (DN) (Di)

För hur ska de då kunna fortsätta sin bidragspopulism, utan att behöva höja skatterna igen? För nog är det väl ändå så att de flesta människor vill behålla mer av sina eget intjänade pengar, istället för att först ge dem till staten för att sedan med mössan i handen ta emot bidrag.

Den andra grundläggande kullerbyttan är den gällande att det faktiskt finns två sätt att öka skatteintäkterna på. Ett kortsiktigt sätt (Östros sätt) är att öka skattesatsen så att han får mer pengar från en befintlig kaka. Det andra sättet, som möjligen är något långsammare, men samtidigt mer hållbart är att se till att kakan växer. Och för att driva igenom det senare alternativet så bör man/kan man stegvis sänka procentsatserna.

En kvinnlig professor anklagar Skavlan för att vara sexistisk. Nu får väl ändå vi kvinnor sluta! Var har vi perspektiven? Och vid det här laget är det väl knappast så att det är oskyldiga kvinnor som kommer dit utan att ha en aning om vad som väntar dem, eller? (Expressen) Å andra sidan, vad gör man inte som professor för att få uppmärksamhet och vad gör man inte som tidning för att få läsare. Tyvärr verkar det finnas fler som instämmer i hennes klagan. (Aftonbladet) Funderar på om mitt bloggande om detta bidrar, men hoppas att det istället motverkar. Men framförallt vill jag höja min röst och visa att inte alla kvinnor ser på män så som dessa. Prata om att utnyttja sitt träben!

Nej, när det gäller mäns kvinnosyn så är det väl ändå dags att vi män och kvinnor med västerländska värderingar faktiskt samarbetar och övertygar andra kulturer, med en ojämn mans-kvinnosyn, att de faktiskt bör se män och kvinnor som lika värda. Istället för att hålla på med sandlådebråk.

Vill bara passa på att säga att jag anser att vindkraftverk är vackra!

Förhoppningsvis väntas de dessutom skapa jobb i Karlstad (NWT).

Att de dessutom är både nyttiga och miljövänliga är så klart ett extra plus 🙂

Självklart är HBT personer lika mycket värda som andra personer och ska inte särbehandlas för sin sexuella läggning. Men är detta verkligen fortfarande ett problem? Det framkommer inte av VF artikeln.

För mig låter 100 000 som väldigt mycket pengar, speciellt i en skola som verkar ha många hål att stoppa dem i. Men kanske är jag naiv som förutsätter att lärare faktiskt redan är öppna och fördomsfria människor.

Är det inte i så fall mer behövligt att lärarna får hjälp med svåra situationer så som när barnet självt eller dess familj har problem, hur de skapar arbetsro i en stökig klass eller hur de förebygger/hanterar mobbing.

Som sagt, jag är något tvekande till dels om det verkligen finns något problem, dels om dessa 100 000 är väl använda pengar.

Maud Nycander har fått det stora förtroendet att göra en dokumentärfilm inne på en sluten psykiatrisk avdelnin, se Sluten avdelning.

Filmen ger en bild av insiktfulla individer, som emellnåt kan behöva samhällets stöd för att hitta tillbaks till sig själva igen. De som är negativa till tvångsvård och sluten vård ges förhoppningsvis här en annan bild, en bild av att det faktiskt handlar om att hjälpa. Och att det är en stor trygghet att denna hjälp finns.

På tal om psykvård; hörde på P1 i eftermiddag att ca 40 000 unga tar antidepressiv medicin. Jag är visserligen för medicinering när det behövs. Ibland kan man behöva ta till medicin för att klara av att ta itu med det som var det verkliga problemet. Eller när det är som på filmen, att det är en kronisk sjukdom, att det faktiskt är medicinering som är lösningen.

Men som det påpekades i radioprogrammet; allt för många av dessa unga fick varken utredning eller uppföljning/terapi. Vilket är helt vansinnigt! Och som hon också påpekade; vi vet för lite om vad dessa mediciner gör på hjärnor som fortfarande inte växt färdigt. Skrämmande att testa på så många!

Något som tål att tänka på är detta med att det finns flera sätt att visa att man bryr sig, än de som vi kanske vanligtvis tänker på. En av kvinnorna fick en vändpunkt när hennes bästa kompis sa till henne (efter ännu ett av alla hennes självmordsförsök): Nästa gång kommer jag inte, men jag kommer på din begravning. Och en annan kvinna fick sig en rejäl tankeställare när läkaren vände sig om och sa: Om du tar ditt liv, så är det istället din son som kommer att sitta här om några år.

Jag har förundrat mig en del över senare års vurmande för bostadsrättslägenheter, för i mina ögon så finns det en hel del fördelar med hyreslägenheter. Du kan säga upp den när du vill, kommer någon oförutsedd utgift så som en trasig kyl eller tvättmaskin, jag så behöver du inte bekymra dig över det och om det är något som behöver fixas så är det hyresägarens ansvar. Tyvärr har det nu istället blivit en klasskillnad där hyreslägenheter många gånger ses som ett boende i utanförskapsområden.

För vad är det som borde skilja i bostadskostnad för en hyreslägenhet respektive bostadsrättslägenhet? Ja lite krasst så är det väl just det jag räknar upp ovan, det där med risk. I en hyresrätt ”försäkrar du dig” mot oförutsedda utgifter, men betalar istället en ”försäkringspremie”. I en bostadsrätt så riskerar du dina egna pengar och kan dessutom få ned lånekostnaden om det är så att du har pengar att investera. I hyresrätten ”är du med och betalar på husets lån”, hur bra de villkoren blir beor på bankens tilltro till hela husets betalningsförmåga. Inte till din personliga betalningsförmåga så som i en bostadsrätt.

Men efter vad jag förstår så är det i pratiken än större skillnader än vad ovanstående skulle ge skäl till.

Fredrik Isaksson säger tll SvD:

–Vi menar att en ännu friare hyressättning, tillsammans med en effektivisering av plan- och bygglovsprocessen, hör till de viktigaste förändringarna för att skapa bättre incitament för ett ökat bostadsbyggande.

Det finns samtidigt en del förslag på regel- och lagförändringar som kan ge ett uppsving för hyresrätten, även utanför heta orter.

Nyligen föreslog Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna Sverige och Sabo, bransch- och intresseorganisation för allmännyttiga bostadsföretag, en skattereform för hyresrätten.

Utgångspunkten var deras beräkning att det i snitt är ett par tusen kronor dyrare per månad att bo i en nybyggd hyresrätt än i ett nybyggt småhus eller en bostadsrätt. I förslaget ingår bland annat slopad fastighetsskatt för hyresrätter och att skatteregler ändras för att underlätta underhåll av bostadshyreshus.

Nästa sida »