juni 2010


A-Team. Jag går fortfarande runt med ett stort leende. Vilka underbara människor, med hjärtat på rätt ställe och egenskaper som möjliggjorde att följa det. Denna gång handlade det om att återföra sedelplåtar till dess rättmäktige ägare, det amerikanska folket.

Tål att tänkas på hur vi fostrar våra barn i samma anda. För tänk om vi bara kunde öka ideerna och viljan och förmågan att kunna genomföra dessa, jag då skulle otroligt mycket vara vunnet.  

Högst rekommenderbar film, speciellt om du vill sitta med ett stort leende större delen av filmen 🙂

Annonser

Alla anmälningar behöver så klart inte ha någon grund, men varje anmälan som visar sig riktig har oftast personliga tragedier kopplade till sig. Att som Ulla Eklund, tillförordnad avdelningschef på familjeenheten svara så nonchalant angående dessa tragedier är mycket oroväckande.

Men nu har socialstyrelsen uppmärksammat problematiken med de många anmälningarna och ska göra en närmare granskning. (VF)

En familjetragedi som lyfts fram är den skrämmande klumpiga och oprofessionella hanteringen av en far och en son. Utifrån artikeln luktar den dessutom könsdiskriminering, då jag är ytterst tveksam till att hanteringen skulle varit densamme om det varit en mor och son.

Tja, detta i sig borde väl räcka för att vi Karlstadbor ska vilja byta ut de styrande och låta alliansen ta över rodret.

Nej, jag tror inte som vissa vänsterfeminister att vi kommer tillrätta med våldtäkterna genom att kvotera in kvinnor i våra styrelser.

Däremot blir jag totalt vaninnig över att jag har så liten möjlighet att minska våldtäkterna. Därmed inte sagt att jag därför ska lägga mig platt och sluta bry mig.

Så, om jag nu inte tror att kvotering till styrelserna bidrar, vad tror jag då på?

Jag tror att en mycket stor del bottnar i attityder. Är det acceptablet att kränka och/eller bli kränkt? Jag tror vi måste börja här för att stoppa kränkande relationer innan de går så långt som till våldtäkt.

Vad kan då kommunpolitiker göra? Vi kan faktiskt påverka våra skolungdommar samt våra nyanlända invandrare, åtminstonde de från kulturer med en helt annan syn på kränkningar och våldtäkt.

Tyvärr behöver jag också påpeka att våra unga kvinnor tydligen i allt större utsträckning anmäler som hämnd. Dessa kvinnor måste förstå att genom att de anmäler en man i vredesmod, som hämnd, och inte för en våldtäkt, ja då försvårar de samtidigt för en medsyster, eftersom kvinnors trovärdighet i allmänhet minskas. I värsta fall råkar de själva i framtiden ut för en riktig våldtäkt, och då är inte en tidigare falsk anklagelse till någon fördel precis.

Tyvärr är det även så att vi så klart även behöver lära ut hur man dels undviker våldtäkter, dels agerar om det ändå skull hända. Och här behöver vi få upp ögonen för att även män blir våldtagna av andra män, även om det är än mer skambelagt.

Och när det gäller männen som grupp, att de också har en skyldighet i sitt umgänge med andra män att visa att våldtäkter är helt oacceptabelt. På samma sätt om att kvinnor som grupp har en skyldighet att motverka trenden att anmäla som hämnd.

Men som sagt, grunden ligger enligt mig i att börjar med det som jag brukar tjata om: Ömsesidig respekt!

Och självklart ska vi ha ett rättvist och fungerande rättsväsende samt ett humant stöd till eventuella offer. 

(En hel del av texten var kopierad från en av mina tidigare artiklar.)

😦 😦 😦 och jag som trode att den svenska kristenheten kommit längre, och åtminstonde utåt officiellt även värnade sina unga hbt-medlemmar. Men så är tydligen inte fallet. Tidningen Dagen har stoppat en annons om läger för just dessa ungdommar. De som om några troligen skulle stärkas av att få träffa likasinnade. (SvD)

Ursch

En dag senare:
Vill bara lägga till ett påpekande. Jag har inte sett själva annonsen som ratades. Om det är en seriös annons för läger för dessa ungdommar så tycker jag fortfarande att det är märkligt att den stoppades, men om den har minsta antydning till samröre med de hbt-våldsverkare som i Göteborg attakerade de kristna stånden under ropen ”We’re here, we’re queer, we’re gonna fuck your children” ja då ska de självklart inte bidra till att ungdommar hamnar i deras sällskap. Och då inte med anledning av att de är hbt eller ej, utan för att de som personer är rent ut sagt vidriga. (You Tube)

För min del tycker jag att det verkar mycket seriöst. (Länk)

Glad Nationaldag!

Det finns mycket i Sverige jag vill värna, men just denna dag vill jag lyfta fram Allemansrätten. Och jag är övertygad om att om vi fortsätter att vara (eller till ochmed blir bättre på) ett land som består av människor som grundar sitt handlande i ömsesidig respekt och ödmjukhet, ja då kommer vi både att vilja ha allemansrätten kvar och faktiskt klara av det.

Så hoppas du har en fin dag idag och kan njuta av detta förtroende!

Allemansrätten
(källa Länsstyrelsen)

Allemansrätten är en mycket gammal svensk förmån som saknar motsvarighet i de flesta andra länder. Naturen är öppen för oss alla. Du kan njuta av dofter, fågelsång, blommande ängar och skogens tysta ro. Men du måste vara varsam mot naturen och du måste visa hänsyn mot både människor och djur. Inte störa – inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Den tillåter inte vad som helst.

Enligt Allemansrätten får du bland annat:
– vistas på all mark som inte är tomt eller åker/plantering som kan ta skada.
– gå eller cykla på enskild väg.
– plocka vilda blommor – som inte är fridlysta – samt bär och svamp på mark som inte är tomt eller åker.
– bada i sjöar.
– dricka ur och hämta vatten i källor och sjöar.
– tälta ett dygn – men inte på eller nära tomt.
– plocka nerfallna kvistar och ris. Men det är inte tillåtet att bryta kvistar.

Respektera naturen – lämna inga sopor kvar i skog och mark. Det är viktigt att värna om naturen för att även kommande generationer ska få möjlighet att njuta av Allemansrätten.

Dagen till ära ska jag nog fortsätta i Lars-Olof Larssons bok Gustav Vasa – landsfader eller tyrann? Han är ju trots allt en av orsakerna till att vi firar denna dag! (DN)

Vad ska man tro? Generaldirektören för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Aud Sjökvist, hävdar på DN Debatt att ”Rättssäkerheten åsidosätts i nya patientsäkerhetslagen”. In lag som planneras träda i kraft 1 januari 2011.

Sjökvist ger sken av att det enbart kommer att vara tjänstemän som bedömmer klagomål/anmälningar och att det inte går att överklaga.

Men på Regeringskansliets sida får jag en annan bild.

Här verkar Socialstyrelsen ges en framträdande roll, och möjligheten att få bort personal som uppenbarligen inte hör hemma inom vårde, jag den möjligheten verkar snarast öka.

Eller är det detta om den absoluta upprättelsen, exakt vilka har gjort exakt vilka fel, är det egentligen det som Sjökvist efterfrågar?

Avslutningsvis. Jag vill ha en sjukvård som präglas av ständigt lärande, samtidigt som den ska vara tillräckligt förutseende/kontrollerande för att kunna säkerställa att den består av rätt personal. Samtidigt måste den vara uppbyggd på ett sådant sätt att den inte ställer orimliga krav på personalen.

Sverige i topp  🙂 🙂 🙂

Ja visst finns det mycket här att vara stolt över, men det ger oss också en påminnelse om att såhär ser det inte ut överallt i världen och vi behöver därför fundera på vad vi vill värna och exportera, och vad vi gärna kan vara utan.

Öppenhet, tillit, yttrandefrihet är bara några av de saker jag vill värna och exportera.

Företagsklimatet kan vi förbättra, för det är det enda där vi inte hamnar i tio-i-topp. Och vilka är bättre lämpade att fortsätta förbättra det än Alliansen?

Nästa sida »