Jag vet inte om ni såg den, men i november visade SVT en dokumentär om de romska barnen ”Barnen som Europa glömde”. Den berörde mig mycket djupt och i och med att frågan om romerna nu åter aktualiserats så påminns jag än en gång. (DN)

Den bild som filmen visade upp var verkligen skrämmande. Tyvärr är den ej kvar på SVT Play och jag har inte hittat den på You Tube. Det som bet sig fast hos mig var (i Italien coh Spanien) hur minderåriga tvingades ut och stjäla, hur kvinnorna tvingades tigga, hur flickor giftes bort och fick hemgift beroende på hur duktig tjuv hon var och hur männen satt i lägret. De barn som togs släpptes skrämmande nog av myndigheterna betydligt tidigare än vad lagen egentligen angav. Men kanske det värsta av allt; När man i Italien tog bort ett läger så erbjöd man familjerna mat och husrum och skolgång åt barnen, mot att de slutade tigga och stjäla. Ytterst få nappade och av de som nappade var det allt för många som inte klarade av att hålla sitt löfte. Fruktansvärt!

Jag förstår att det är svårt att som individ bryta mot ett sådant destruktivt leverne, men vi kan inte bara svika dessa barn. För att inte tala om de personer som blir rånade! Jag hoppas verkligen vi har stöd åt de svenska romer som vill hoppa av om deras grupperingar bygger på kriminalitet och tiggeri. Och de som är här illegalt för att leva på stölder och tiggerier, ja de ska så klart inte vara välkomna.

Jag har tidigare skrivit om de romska barnen i Rasism där jag tar upp aspekten – Vilka andra barn skulle vi acceptera att de växer upp i de miljöer som visas på filmen, dvs med rån och tiggeri och utan skolgång.

Nej nu blir jag för upprörd. Till en ljusare aspekt. För ett tag sedan såg jag ett inslag på SVT(?) där vuxna romer erbjöds utbildning i Göteborg och hur glada de var över att få den möjligheten. Mycket glädjande och hoppingivande!