Det är onekligen uppfriskande att höra åsikter om Sverige från personer som har erfarenhet av både Sverige och någon annan kultur.
Alice Teodorescu har skrivit just en sådan uppfriskande artikel på Newsmill. Den handlar om vår helt sjuka genuspedagogik. Hon gör en jämförelse med sitt hemland Rumänien.
Och visst är det så att de tinte är för inte som vi kallas den sista sovjetstaten.
Känns som att jag på denna blogg tjatat en hel del om min syn på genuspedagogik, så jag nöjer mig med att säga att jag till fullo instämmer i hennes artikel och postar här min kommentar på den:
Vårt nuvarande exprimenterande på våra barn är skrämmande. Att barnen används som brickor, både av vissa föräldrar och vissa myndighetsutövare.
Varför ska alla in i samma mall? Absolut ska det få finnas pojk-flickor och flick-pojkar. Men det måste också vara accepterat att vara fick-flicka och pojk-pojke.
Absolut ska destruktiva mönster brytas, men skapa inte för den skull nya destruktiva mönster! Eller vad är det som driver denna önskan att förändra? Knappast viljan att vi ska följa vår natur, för då är det väl bara att se sig om i världen historiskt sett, när olika kulturer skapades oberoende av varandra.
Är väl lika bra att jag avslutningsvis påpekar att jag inte tillhör dem som anser att naturligt automatiskt är av godo och något eftersträvansvärt.
juli 4, 2011 at 11:50 f m
Instämmer i din kommentar, och undrar varför vänster- och genus-förespråkare ofta är så intoleranta och saknar förmåga till självkritik.
Tack för intressanta inlägg.
juli 4, 2011 at 1:08 e m
Fredrik
Tack själv. Och intoleranta är de väl eftersom de inte har några vetenskapliga eller empiriska belägg för det som de lägger fram som sanningar. Avsaknaden av självkritik hänger väl nära samman, eftersom om de vore självkritiska så skulle de inte vara kvar som vänster respektive genusförespråkare.