Fördelningspolitik är ett intressant område tycker jag. Och nu kommer ett förslag till att vi ska kunna göra avdrag med 1 500:- om vi under ett år skänkt minst 6 000:- till välgörande ändamål. (SvD)

Skatteverket ska ange vilka organisationer du får tillgodoräkna dig dina skänkta pengar för.

För klart måste vi ha någon slags gräns, trixet blir väl att hitta en lämplig gräns.

Spontant ser jag att 90-konto organisationerna automatiskt bör hamna innanför gränsen, däremot är jag inte alls lika säker på religiösa och ideologiska organisationer. Det skulle i så fall möjligen vara om de pengarna på något sätt gick att öronmärka till just hjälpverksamhet där deras religösa/ideologiska budskap inte spreds. Är det möjligt?

Jag ser fram emot att få höra mer om kriterierna för gränsdragning.

Passar på att lufta en annan liten ide i samma härad. Generellt tycker jag egentligen att det är sjukt att individer tjänar ofantliga summor. Samtidigt kan pengar användas till både gott och ont, och jag anser inte att man klart kan säga att stat eller individ står varken mer eller mindre för varken det goda eller onda nyttjandet av kapital. Det jag funderar på är om man skulle kunna styra över individers kapitalanvändning mot att bidra till en bättre värld, och därmed minska resursslöseri. För hur kan vi rättfärdiga extremt luxuöst och kostsamt leverne, samtidigt som vi har extrem fattigdom? För det är som i fångarnas dilemma, att det är svårt för någon eller några i ”lyxklassen” att ändra sitt beteende utan att förlora det inflytande de har, utan ”alla måste vara något så när synkade” i det ändrade beteendet.

Jag hoppas få anledning att återkomma till dessa frågeställningar.