Drogtest i skolan röstades precis ned på Folkpartiets landsmöte. (SvD, DN) Men det var en oenig församling där resultatet lika gärna kunde tippat åt andra hållet.

Jag har varken läst förslaget eller några direkta insikter i metoder för att förhindra/bryta drogmissbruk. Men tänkte ändå spekulera lite.

Jag börjar med ett allmänt dilemma när det gäller stat/kommun insatser i sociala frågor. Även om jag tror att det håller på att förändras så har vi fortfarande en hel del kvar av att alla ska hanteras lika. Fast vi många gånger varken är lika eller hamnat i en situation av samma orsaker.

Vissa behöver en förstående vuxen som lyssnar, medan andra behöver en rejäl utställning för att vakna till och en vuxen som styr med fast men älskvärd hand. Utmaningen ligger i att veta vem som behöver vad. Det som definitivt ingen behöver är vuxna som inte bryr sig. Och var så säker, de är klippor på att genomskåda falskhet och äkthet.

Spontant skulle jag säga att vi ska ha drogtest i skolan, med motiveringen att det är bra att fånga upp så tidigt som möjligt.

Men vid närmare eftertanke. Kommer det att fungera? Vilken med droger i kroppen kommer överhuvutaget att dyka upp i skolan? För det är väl ändå så att de har ungefär samma intelligens som vi övriga. Så varför skulle de komma?

Och min sista fundering kring detta. Är det inte så att de i vuxen världen sällan är förvånade när det väl uppdagas att någon tar droger. Jag anser absolut att krafttag bör tas så snart man befarar att någon är på glid. Och nog skulle det ibland kunna vara befogat med drogtest. Men som jag ser det nu så skulle det nog främst vara berättigat om de vuxna ser att barnet/ungdomen är drogat, men nekar. För naiva lättlurade vuxna bygger knappast det välbehövliga förtroendet.

Vad säger alla de som faktiskt har någon erfarenhet? Positiva, neutrala, negativa?

  • De som blivit testade och visat sig vara drogfria
  • De som blivit testade och visat sig gå på droger
  • De som inte blivit testade men som gått på droger
Och hur stor roll spelade egentligen testet i sig och hur avgörande var andra faktorer? Tex de vuxnas attityder och agerande i övrigt?
Ursch, kommer ännu en gång att tänka på den sanna berättelsen i Ohörda rop. För igen; det är väl sällan så att signalerna inte finns där. Länge. Och vi är väl ett samhälle för att om en förälder inte orkar, så ska det åtminstone finnas andra vuxna.
Annonser