Jag blir pinsamt påmind om profetiorna som görs i boken ”Pojkar som gått vilse – Varför våra pojkar blir våldsamma” när jag hör och läser om skottlossningarna i Malmö. Att det som vi ”vanliga” samhällsmedborgare ser som något som inte berör oss, tex gängvåld, faktiskt kommer att beröra oss om vi inte agerar förebyggande. Desto senare vi agerar, desto svårare att bryta trenden.

Magnus Lindgren, tidigare polis nu forskare, gör en reflektion på Newsmill: Så kan den grova brottsligheten bekämpas. Lovande nog verkar det finnas några metoder som skulle kunna gå att införa redan idag, utan extra personal eller extra pengar. Men gäller så klart att även viljan finns där, hos både beslutsfattare, chefer och de som ska ändra sina arbetsmetoder. Jag hoppas ändå att man i alla fall kan börja med de stegen.

Men självklart är inte detta ett problem som polisen varken kan eller ska lösa själva. Till exempel måste vi väljare vara tydligare med att vi anser att frågor som dessa ges betydligt högre prioritet än i dag; socialen,vården, skolan, polis, rättsväsende och självklart även att föräldrar ges en rimlig möjlighet att ”lotsa” sina barn ut i vuxenlivet, så att de förstnämnda inte behöver rycka in överhuvudtaget.