Könsroller


Jag kan förstå att tanken på att inga skattepengar ska hamna i skatteparadis är tilltalande. Men måste vi för den saken skull förbjuda alla vinster i välfärden? Här är några olika aspekter att ta i beaktande:

Redan utan privat vård, skola och omsorg så slutar en betydande del av våra skatte pengar i privata vinster, tex privata byggföretag, bostadsbolag, läkemedelsföretag, och städbolag som anlitas av stat, kommun eller landsting.

Bör vi inte framförallt fokusera på själva avtalen? Det vill säga hur vi beställer utbildning, vård och omsorg på ett sätt som gör att vi får det vi vill ha, och att det dessutom går att verifiera inom rimlig tid. Här borde vi dessutom säkerställa att vi alltid har ett krav på meddelandefrihet som ett upphandlingskriterie. Höga vinster bör dessutom leda till närmare granskning dels för att säkerställa att inga avtalsbrott skett, dels för att lära. Finns säkert fler kriterier som går att lägga till.

Många anser att det är svårare att följa upp kvalitén på tjänster än på produkter, dvs att det skulle vara svårare att beställa rätt kvalitet och att följa upp när det gäller tjänster. Här är jag tämligen övertygad om att det finns mer kunskap och erfarenhet än vad stat, kommun och landsting använder sig av.

Hur är det tex med transparensen? Information om vilken kvalitet som stat, kommun respektive landsting har upphandlat av en viss aktör bör rimligen vara en offentlig handling, men hur lättillgänglig är denna information? Som brukare ska det vara lätt att avgöra vad du kan vänta dig enligt avtalet, och lätt att bedöma vem som brustit när du inte är nöjd, dvs om ditt missnöje bottnade i det skrivna avtalet, eller i uppfyllandet av avtalet.

Och inte att förglömma: Valfriheten för oss som brukare när det finns flera aktörer att välja mellan, samt valfriheten hos er som jobbar inom skola, vård och omsorg när det finns flera arbetsgivare att välja mellan. Eftersom dessa branscher är kvinnodominerade så blir frågan även en kvinnofråga, där fler kvinnor ges möjlighet att starta eget, samt klättra rent lönemässigt.

Så: Fokusera mer på avtalsskrivning och tidig uppföljning, för att få bort de som missbrukar dagens system. Istället för att straffa alla.

Nu finns en artikel av mig om ”hen” på Newsmill 🙂

Födde en dotter – Mördades (DN)

Påminner återigen om vikten av att fortsätta stötta de afganska kvinnorna, även om vi snart inte får använda våra soldater i den hjälpen. Bara att hoppas att rättsväsendet och den allmänna synen går i rätt riktning. Och även om denna mammas liv redan är spillt så kan vi hoppas att de styrande vill statuera exempel internt, samt visa vilken sida de står på internationellt. Tyvärr verkar milisen vara ett stort problem i detta fallet.

Tragiskt och pinsamt. Södertörns brandförsvar anger både kön och etnicitet som anställningskrav. Rimligen kan varken kön eller etnicitet spela någon roll för en bättre bransäkerhet. (SvD)

Varför finns det de som envisas med att tro att jämlikhet är samma sak som att varje arbetsplats och del av samhället ska vara en spegling av samhället i stort?

I mina ögon är jämlikhet när du bedöms utifrån dina meriter och ditt agerande, oberoende av kön, ålder, etnicitet eller födelseort.

Varför ska allt feminiseras? Maskulinitet kan faktiskt också vara positivt! Sedan finns det så klart både för och nackdelar med båda, så som med allt. (SvD)

Och så kanske till den trixigaste frågan. Ska vi uppfostra våra små att bli bra samhällsmedborgare eller ska vi uppfostra varje individ så att det blir så bra som möjligt för just henne eller honom? Naturligtvis behöver det inte vara någon motsättning mellan dessa mål, och svårigheten kanske snarast ligger i att vi faktiskt inte vet hur det kommer att se ut när dagens små växt upp.

Som jag sagt massa gånger här på bloggen, jag är övertygad om att det generellt finns skillnader mellan flickor och pojkar och mellan män och kvinnor, och att det är väldigt bra eftersom vi då kan komplettera varandra på ett bra sätt.

Men detta är just generellt. På individ nivå finns det många skillnader, och dessa bör bejakas så länge de inte är skadliga för individen eller omgivningen. Låt det få finnas inte bara pojk-flickor och flick-pojkar, så som dagens strävan ser ut, utan lämna även plats för våra flick-flickor och pojk-pojkar.

Och vad är det som är så hemskt med maskulinitet? Och kanske är det så att vi inte behöver fullt så många krigare och jägare som förr i tiden, men låt oss ta tillvara det positiva i beskyddar rollen.

Låt oss tex höja statusen för våra poliser och brandmän. (Oberoende av om de sedan råkar vara män eller kvinnor, så länge vi inte tror att vi ska ha 50/50 i dessa kårer.)

Det är onekligen uppfriskande att höra åsikter om Sverige från personer som har erfarenhet av både Sverige och någon annan kultur.

Alice Teodorescu har skrivit just en sådan uppfriskande artikel på Newsmill. Den handlar om vår helt sjuka genuspedagogik. Hon gör en jämförelse med sitt hemland Rumänien.

Och visst är det så att de tinte är för inte som vi kallas den sista sovjetstaten.

Känns som att jag på denna blogg  tjatat en hel del om min syn på genuspedagogik, så jag nöjer mig med att säga att jag till fullo instämmer i hennes artikel och postar här min kommentar på den:

Vårt nuvarande exprimenterande på våra barn är skrämmande. Att barnen används som brickor, både av vissa föräldrar och vissa myndighetsutövare.

Varför ska alla in i samma mall? Absolut ska det få finnas pojk-flickor och flick-pojkar. Men det måste också vara accepterat att vara fick-flicka och pojk-pojke.

Absolut ska destruktiva mönster brytas, men skapa inte för den skull nya destruktiva mönster! Eller vad är det som driver denna önskan att förändra? Knappast viljan att vi ska följa vår natur, för då är det väl bara att se sig om i världen historiskt sett, när olika kulturer skapades oberoende av varandra.

Är väl lika bra att jag avslutningsvis påpekar att jag inte tillhör dem som anser att naturligt automatiskt är av godo och något eftersträvansvärt.

Jag blir så matt. Så var det nu dags igen. Sexköpslagen. Och som vanligt den svartvita diskussionen. Antingen tillåta prostitution eller totalt förbud. (SvD)

Jag har inte så mycket nytt att tillföra från min sida då jag skrivit en hel del artiklar om sexköpslagen innan, men nu är jag uppenbarligen upprörd igen.

För att hålla sig till Sverige. Jag anser att vi ska lägga betydligt mer resurser och fokus på att motverka och få bort barnprostitution, trafficing, samt prostitution som en del av missbruk/psykisk sjukdom.

Om det därutöver finns vuxna människor som vill ha sex och där den ena är beredd att betala den adra, so what?

Och avslutningsvis så instämmer jag till fullo i kommentaren i SvD artikeln: Varför ska detta samhälle förutsätta att vuxna kvinnor inte kan besluta över sina egna liv? Prostituerade män verkar man inte bekymra sig nämnvärt om. För det vet väl alla att alla män alltid vill ha sex, oberoende med vem, medans kvinnor bara vill ha sex om de är upp över öronen kära. Eller?

Nej, sätt in krafttag där det verkligen behövs istället.

Nästa sida »