Övrigt


Annonser

Plötsligt var det då jul igen!

Som synes har det varit väldigt låg aktivitet här sedan i våras, men i livet i övrigt har det varit fullt upp.

Dottern har flugit ut och jag njuter av den nya relation som det innebär. Mycket trevligt!

Och sonen lämnar äntligen snart sin bedrövliga högstadieskola där lärare och rektor driver mig till vansinne, men där han åtminstone trivs och kommer att ta sig in på den gymnasielinje han vill. (Eller heter det program numera?)

Taxibilarna har ökat till två, och även antal anställda har ökat. Tyvärr inte lika snabbt som vi hade hoppats, vilket är mycket märkligt i dessa arbetslöshetstider.

Och själv har jag fått ny chef (via en omorganisation) och tycker att 2013 ska bli mycket spännande och intressant på den fronten!

På tal mitt jobb. Det är flera i gruppen som precis flyttat hit och är intresserade av svenska traditioner, dessutom har de små barn. Nu senast tipsade jag om korvgrillning ute samt Elsa Beskows Petter och Lottas Jul.

Petter och Lottas jul av Elsa Beskow

Samtidigt påpekade jag att jag gärna skulle vilja ha det som Petter och Lotta. OM de runt om kring också kunde ha det så och OM vi höll oss friska och OM det inte var några stora hot mot oss. Vilket nog framför allt signalerar att det varit lite väl mycket nu, så en lugnare vardag ter sig bra lockande. I alla fall en lite stund:-) Samtidigt älskade jag hennes böcker när jag var liten och har även läst dem för mina barn.

Många om. Den ene kollegan påpekade att jag inte skulle ha tänkt så om jag levde då. Vilket faktiskt är något jag funderat på ganska mycket genom åren. Vilket socialt medvetande skulle jag haft i en annan tid på en annan plats? Om jag var rik för några hundra år sedan i Stockholm, skulle jag då gjort något för de som hade det värre? Och i så fall vad?

Jag tänker inte ge mig på att göra en egen bedömning av mig själv, men det är en intressant fråga. Många gånger dömer vi andra i andra tider på andra platser utifrån att de skulle ha den erfarenheten och kunskapen som vi själva har just nu.

Lite ödmjukhet kan vara på sin plats, vilket dessutom passar ypperligt såhär i juletid.

En liten inblick i mitt privata liv. Idag skrev jag och min sambo två prov (av fyra) och vi är nu kvalificerade att söka Trafiktillstånd för taxiverksamhet!

Det krävs fyra avklarade prov, samt 100 000:- om man som vi ska ha en taxibil. För varje nästföljande krävs 50 000:- per bil.

Jag har verkligen lärt mig väldigt mycket, och en hel del är så klart bra att kunna eller känna till när man driver ett taxiåkeri. Min roll kommer vara att sköta bokföringen, i övrigt fortsätter jag med mitt vanliga jobb. Blir framför allt mitt privata surfande/bloggande som får ersättas av bokföring. Återstår att se hur svårt/tidskrävande det är 🙂 Kul i vilket fall som helst med lite nya erfarenheter 🙂 Idag signerades även anställningsavtalet med vår första anställde 🙂 Mycket nöjd!

Som sagt, inte helt fel att tvingas lära sig en del innan. Även om jag inte anser att man rimligtvis ska behöva kunna så mycket utantill.

Samtidigt kan jag inte låta bli att förundras över varför just åkerinäringen ska behöva göra speciella prov för att driva verksamhet. Visst, det är (var?) kanske inte den mest seriösa branschen. Och nu när vi klarat kraven så är det ur konkurrenssynpunkt klart bättre för just oss. Men varför har man i så fall inte såhär i fler branscher? Har det inte hjälp? Varför tar man i så fall inte bort det? Har det fungerat? Varför utökar man det som sagt inte i så fall?

Eller är jag bara dåligt påläst?

Avslutningsvis: Oj vad vilotidsfrågor jag har löst idag! Både i provet med fallstudier samt i provet om tekniska normer o dyl. (De två andra gäller juridik respektive ekonomi.)

Och nu: Lite vin till mig :-))

Ursäkta rörigheten. Jag försöker hitta nytt tema. Framförallt för att fotot nu är tio år, och jag har inget  nytt för det tidigare formatet.

Tyvärr tryckte jag ändra knappen lite väl tidigt, och hittar just nu inte tillbaks till gamla temat heller.

Men jag har ett litet litet foto som får duga tillsvidare.

Och så ska jag besluta mig för om det är för rörigt med artiklarna i två spalter eller ej.

Jag försöker förtvivlat att komma på någon vettig orsak till varför det ska vara straffbart att avslöja korruption och att avslöja oväder.

Har de styrande verkligen mage att så öppet stå för att de är korrupta? För varför vill man annars straffa avslöjanden?

Och vädret. Att straffas om man varnar andra för oväder! Visst kan den centrala väderkommunikatörerna tjäna en slant. Men till vilket pris för medborgarna?

Ref: SvD

Intressant sätt att påverka. Jag kan inte säga att det inte fungerar, men det är ingen metod jag spontant skulle förespråka. Jag syftar på Safiyah Noormohamed metod där jag gissar att hon vill få fram ett budskap, men i och med att hon skapar så mycket fokus på annat så går hennes budskap förlorat. Tror jag.

Hon har nu skrivit sin andra artikel på Newsmill på samma tema, senaste artikeln heter Osakliga påhopp för att jag värnar individens frihet. Något som är mycket märkligt är hur hon väljer att publicera på Newsmill samtidigt som hon väljer att ta bort kommentarsfunktionen. (Även mycket märkligt att Newsmill tillåter det.)

OBS OBS OBS Efter att jag publicerat denna artikel fick jag veta att det är Newsmill som valt att hindra kommentering. Orsaken är att redaktionen inte hinner med att kontrollera. Nåja, nu blev min kommentar här i stället, och dessutom bra mycket längre än jag ursprungligen tänkte. Däremot anser jag den inte hålla kvaliten för att prova få den publicerad på Newsmill. Där vill jag vara än något mer genomtänkt och strukturerad. Så här kommer ändå den oredigerade fortsättningen:

Redan där börjar man att ta fokuset från sitt budskap. Läsare på Newsmill förväntar sig att kunna kommentera och läsa andras kommentarer. Med rätta.

Nu kräver visserligen Newsmill att man har ett foto på sig, och Noormohamed har uppenbarligen tagit ett beslut att hon anser att slöjan är viktigare än att omgivningen lyssnar på vad hon säger. Jag påstår inte att det är bra att vi människor fungerar så, utan konstaterar bara krasst att så är fallet.

Om man vill påverka och bli lyssnad på måste man komma ihåg att man i alla kulturer skickar signaler både med kroppsspråk, utseende och vad man faktiskt säger/skriver. När man därför vill förmedla något behöver man ta i beaktande om tex klädsel och utseende tar så stort utrymme, att ”publiken” faktiskt missar vad man vill säga. Tex försöker jag på jobbet klä mig respektabel, och uppträda professionellt, utefter normerna på min arbetsplats, för att ge största möjliga utrymme åt att de lyssnar på vad jag säger. Vill jag däremot ändra på normerna funderar jag så klart över lämpliga steg för att sakta men säkert tänja på gränserna. Verkligen inget konstigt alls. I alla kulturer är vi inte mer än människor.

Som de som läst min blogg vet så anser jag att slöjbärande kvinnor i väst signalerar minst två saker, nämligen att man eftersträvar ett muslimskt samhälle och att man inte värnar sina medsystrar i de länder där kvinnorna inte har något rejält val att lägga ifrån sig slöjan. Om de så skulle önska.

Men visst ska vi vara fria att i stort sett klä oss som vi vill, men vi bör också förstå att i samhällen där inte alla tvingas se likadana ut så signalerar klädvalet även vad du personligen står för. För du har gjort ett individuellt val, och får också svara som individ.

Så, vad ville Safiyah Noormohamed få sagt och/eller vilken förändring ville hon åstadkomma? Jo, slippa ta i hand, men i övrigt. Uppenbarligen anser hon det viktigt att vi tydligt ser hennes trostillhörighet. Varför? Hon vill få sitt sagt, men inte lyssna på oss. Vad säger det oss om henne? Varför ska vi då lyssna? Ser hon sig som representant för någon grupp eller några grupper? Och vill hon i så fall förändra gemene mans syn på den eller de grupperna? Och oberoende om hon vill se sig som representant så kommer många i omgivningen se henne som representant, tex för unga muslimska kvinnor i Sverige. Eller är verkligen hennes obehag så otroligt starkt, att hon anser att det har företräde för den risk hon tar att förolämpa och såra andra?

Tvivlar starkt på att jag kommer att få hennes kommentarer på dessa mina funderingar.

Synd.

Nästa sida »